Snart, allra senast den 13 maj skall jag och min lilla familj flytta ifrån vår jättefina 3:a på andra våningen och starta ett riktigt klassiskt Svenssonliv i ett vackert, nybyggt radhus på 5 r o k med tillhörande trädgård. Det blir en stor omställning med så mycket utrymme, i en ny stadsdel och med nya grannar att ta hänsyn till, på mer än ett sätt, nu när man får trädgård också. Det är en mycket liten uteplats på framsidan (som synes på bilden) och en större uteplats med tillhörande gräsmatta, på baksidan. Den vätter mot allmänningen och ett naturreservat. Jag förväntar mig att få höra allsköns fågelsång hela våren och sommaren, se vackra djur spatsera förbi och kanske få syn på en och annan raritet inom fågelvärlden nu när vi har kikare och allt. Framför allt ser jag fram emot större utrymme inomhus och att ha egen trädgård med allt vad det innebär!
Åh lycka! Som jag har saknat detta sedan vi sålde vår sommarstuga. Där fick jag å andra sidan lite för mycket av det goda och allt det roliga blev snart ett ont som tvunget behövde göras. Nu ser jag fram emot att rensa ogräs, peta och påta i jorden, så grönsaker och se växter poppa upp, för nu är det i lagom skala och precis utanför min dörr. Det är stor skillnad på att ta hand om en trädgård man kan besöka varje dag och på en man besöker någon kväll i veckan samt på helgen! Jag har ingen aning om vad som finns under vintertäcket. Det ska bli så spännande men jag försöker verkligen att inte ha för höga förväntningar! Vem vet hur intresserade de förra ägarna var av sin trädgård?! De kanske inte har planterat en enda växt. Det kanske är gräs, grus och trall i hela trädgården men med tanke på att jag såg spaljeer och vindskydd, en liten bod och massor av krukor så borde där finnas någon form av växtlighet i alla fall och jag hoppas på några vackra buskar eller perenner. Självklart kommer jag att plantera massor själv. Det är ju så roligt! Just nu har vi en 100 kvm ren odlingslott. Väldigt omysig och lerig men mycket potent. Det sprakar och knakar om allt man stoppar i den jorden. Allt utom mina bönor. Jag satte både rosenbönor, sockerärtor och luktärt utan nämnvärt resultat. Jag tror jag fick 2 sockerärtsskidor, kanske tre och luktärten blommade ytterst försiktigt i slutet av juli. Skumt! Mina vaxbönor och skärbönor däremot, de växte något överdjävulskt och jag fick skänka gröna och gula till höger och vänster. Tur man har bönätande vänner lite här och var. Dessutom försedde sig både påhälsande kaniner och rådjur samt objudna människogäster av mina dignande buskar och jag själv hade frysen full tills för en liten stund sedan.
Jag älskar bönor av alla slag men inget slår nyångkokta vaxbönor med havssalt och smör. Mmmmm, det är ren och skär matkärlek det! Gröna bönor är läckert att bunta ihop och linda bacon runt, precis som de gör till plankan på vissa restauranger. De är också goda tillsammans med en mustig tomatsås och i grytor. Stora vita bönor är ju fantastiska med olivolja, svartpeppar och vitlök eller varför inte blanda lite kikärtor med tahini och citron och göra en mumsig hummus?!
Nej nu blev jag hungrig bara för det! Tur det är fredagskväll snart. Myskväll med god mat blir det då, såklart. Det kliar verkligen i odlarfingrarna nu och det är hög tid att beställa fröer och lökar men jag får snällt sitta på tassarna en stund till eller ägna mig åt matlagningen. Jag måste gå trädgårdssyn först, så jag vet hur landet ligger, så att säga. För det vore ju dumt att köpa 3 pionbuskar för att sedan upptäcka att trädgården är full av dem eller att det inte alls skulle passa där med den jord som är. Olidligt spännande alltså och ingen längtar väl till våren nu, så mycket som jag gör!?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar