Nordiska Trädgårdar-mässan

Äntligen kom jag iväg på mässa! Det kändes kul eftersom jag missat två av de jag ville gå på. I entrén möttes vi av dessa vackra kläder och blommor! Drottningholm ställde ut fägring i form av både blomster och kläder, vilket jag tyckte var väldigt spännande.

Visst är det vackert med dessa utsvängda, breda klänningarna!?

Älvsjömässans hallar är stora, det var mycket att gå igenom men också mycket som var lika. En väldig massa tidningar och böcker och en väldig massa pelargoner. Det var likadant förra gången men jag är ändå nöjd. I år köpte jag inte några fröer eller några lökar. Vår nya trädgård (som vi får tillträde till i maj) får först avslöja sig, så man vet lite mer om vad man behöver och kan komplettera med. Finns det plats så kommer jag definitivt att plantera iris och julros. Här är bilder på några trevliga exemplar jag såg idag.

Julrosor är härliga och roliga, de finns i hur många olika varianter som helst. Det gör ju även iris och i vanliga fall föredrar jag nog de som är större men den blekblå minivarianten var på något vis väldigt tilltalande.

Trevlig sällskap, billiga inrednings- och trädgårdsmagasin, en jättefin bok om perenner för bara 50 kronor och två handblåsta små "bevattningsblåsor" att sätta i mina stora, törstiga krukväxter hamnade i mina händer under dagen. Jag hittade även ursöta små knubbiga vaser. Man fick köpa 5 stycken för 60 kronor så det gjorde jag och gav bort två av dem till mitt sällskap.

Det fanns en hel del keramik, mycket krukor, vaser, fat och urnor men även små söta fåglar och andra djur. De vackra ugglorna med prismor som ögon kommer jag att sno rakt av och göra själv. Hur svårt kan det vara? Lite plåt, en plåtsax, några prismor och ståltråd!?

Insektsätande växter fanns det också massor av. De var roliga och den på bilden var riktigt fin dessutom. Jisses så mycket vackert det fanns men ack så dyrt. Det blev ögongodis men inte mer. Alla maskiner, trädgårdsmöbler, verktyg och gräsfröer/gräsmattor samt all sorts marksten hoppade vi över. Det kändes som lite överkurs och inte alls lika lockande som trädgårdsinredningsdetaljer, små söta grodor, vackra blommor och eleganta träd.

Sist beundrade vi de vackra terass-utställningarna som görs varje år. Här är några favoriter.

En välgörande fotbad efter en dag med ogräsrens!

Liten medeltidsträdgård är ju en dröm men då får vi nog bosätta oss i Skåne först.

En rejäl odlingsbänk och gamla träbackar vill jag också ha och ett citronträd.

Lite orietaliskt tema får avsluta dagens blogg. Har ni möjlighet, besök Nordiska trädgårdar. De har öppet hela helgen!



En dag i solen

Idag har vi bara njutit av dripp, dropp och vått grus under skorna. Härligt med snöslask nu nästan, för det betyder vår! Och våren är varmt efterlängtad och välkommen. Vi har gått en skön promenad tillsammans med goda vänner och tittat på allt det vackra i deras trädgård som börjat titta fram nu. På deras södersida har vissa av deras krokus nästan blommat över redan men bara nästan.

De är ju extra vackra när solen lyser på dem och jag dröjde mig kvar ute för att knäppa några kort.

Snödroppar är ju en annan favorit så här års. De är så näpna!

När vi kom in väntade nästa blomsterprakt. Tulpaner!

Finns det något krispigare och härligare för en billig penning så här års?

Å titta här vad jag fann!

Visst är de vackra?! Krukan lika så.

Sprittande vårkänslor

Snart, allra senast den 13 maj skall jag och min lilla familj flytta ifrån vår jättefina 3:a på andra våningen och starta ett riktigt klassiskt Svenssonliv i ett vackert, nybyggt radhus på 5 r o k med tillhörande trädgård. Det blir en stor omställning med så mycket utrymme, i en ny stadsdel och med nya grannar att ta hänsyn till, på mer än ett sätt, nu när man får trädgård också. Det är en mycket liten uteplats på framsidan (som synes på bilden) och en större uteplats med tillhörande gräsmatta, på baksidan. Den vätter mot allmänningen och ett naturreservat. Jag förväntar mig att få höra allsköns fågelsång hela våren och sommaren, se vackra djur spatsera förbi och kanske få syn på en och annan raritet inom fågelvärlden nu när vi har kikare och allt. Framför allt ser jag fram emot större utrymme inomhus och att ha egen trädgård med allt vad det innebär!

Åh lycka! Som jag har saknat detta sedan vi sålde vår sommarstuga. Där fick jag å andra sidan lite för mycket av det goda och allt det roliga blev snart ett ont som tvunget behövde göras. Nu ser jag fram emot att rensa ogräs, peta och påta i jorden, så grönsaker och se växter poppa upp, för nu är det i lagom skala och precis utanför min dörr. Det är stor skillnad på att ta hand om en trädgård man kan besöka varje dag och på en man besöker någon kväll i veckan samt på helgen! Jag har ingen aning om vad som finns under vintertäcket. Det ska bli så spännande men jag försöker verkligen att inte ha för höga förväntningar! Vem vet hur intresserade de förra ägarna var av sin trädgård?! De kanske inte har planterat en enda växt. Det kanske är gräs, grus och trall i hela trädgården men med tanke på att jag såg spaljeer och vindskydd, en liten bod och massor av krukor så borde där finnas någon form av växtlighet i alla fall och jag hoppas på några vackra buskar eller perenner. Självklart kommer jag att plantera massor själv. Det är ju så roligt! Just nu har vi en 100 kvm ren odlingslott. Väldigt omysig och lerig men mycket potent. Det sprakar och knakar om allt man stoppar i den jorden. Allt utom mina bönor. Jag satte både rosenbönor, sockerärtor och luktärt utan nämnvärt resultat. Jag tror jag fick 2 sockerärtsskidor, kanske tre och luktärten blommade ytterst försiktigt i slutet av juli. Skumt! Mina vaxbönor och skärbönor däremot, de växte något överdjävulskt och jag fick skänka gröna och gula till höger och vänster. Tur man har bönätande vänner lite här och var. Dessutom försedde sig både påhälsande kaniner och rådjur samt objudna människogäster av mina dignande buskar och jag själv hade frysen full tills för en liten stund sedan.

Jag älskar bönor av alla slag men inget slår nyångkokta vaxbönor med havssalt och smör. Mmmmm, det är ren och skär matkärlek det! Gröna bönor är läckert att bunta ihop och linda bacon runt, precis som de gör till plankan på vissa restauranger. De är också goda tillsammans med en mustig tomatsås och i grytor. Stora vita bönor är ju fantastiska med olivolja, svartpeppar och vitlök eller varför inte blanda lite kikärtor med tahini och citron och göra en mumsig hummus?!

Nej nu blev jag hungrig bara för det! Tur det är fredagskväll snart. Myskväll med god mat blir det då, såklart. Det kliar verkligen i odlarfingrarna nu och det är hög tid att beställa fröer och lökar men jag får snällt sitta på tassarna en stund till eller ägna mig åt matlagningen. Jag måste gå trädgårdssyn först, så jag vet hur landet ligger, så att säga. För det vore ju dumt att köpa 3 pionbuskar för att sedan upptäcka att trädgården är full av dem eller att det inte alls skulle passa där med den jord som är. Olidligt spännande alltså och ingen längtar väl till våren nu, så mycket som jag gör!?

Nattskräck, en mycket otäck upplevelse

"Nattskräck kallas det när barnet får ett skräck- eller raserianfall efter det att det har somnat, i regel under de tre första timmarnas sömn. Barnet förefaller vara vaket och kan sätta sig upp eller resa sig i sängen och gråta våldsamt. Det verkar skärrat eller ilsket och kanske ser det ut som om det slåss mot någon eller något. Detta är inte detsamma som en mardröm. Sådana anfall kan uppträda hos barn från tvåårsåldern och ända fram till tioårsåldern. Ett anfall kan upplevas som dramatiskt och skrämmande för den som ser det, men det är inte något ovanligt fenomen. Vissa barn kan ha ett enstaka anfall, men för andra är det vanligt förekommande. Anfallen varar i mellan fem och femton minuter. I själva verket är barnet inte vaket utan i djup sömn. Det reagerar inte på dina försök till tröst, utan kommer snarare att försöka knuffa bort dig. Du bör därför inte försöka väcka eller lugna barnet, eftersom det ofta sätter sig till motvärn så att anfallet förstärks. Var närvarande och se till att barnet inte skadar sig. Efter anfallet kommer barnet till ro igen. Ofta somnar det utan att ha vaknat helt. Det är ingen mening att prata med barnet om händelsen nästa dag, för det kommer inte att minnas något av det som hände. Ett sådant samtal kommer därför bara att verka förvirrande."

(texten är hämtat ifrån Babyvärlden )

Ja, precis så är det! Det stämmer in helt och fullt på det som vi fått uppleva 3 gånger nu på bara någon dryg veckas tid och det har varit fruktansvärt obehagligt! Det är hjärtskärande och hemskt att se sitt barn i denna situation utan att kunna påverka eller lindra det minsta. Så maktlös man känner sig! Usch och fy. Hoppas verkligen att vi slipper fler anfall! Vi gjorde såklart fel och har försökt trösta, hålla om och prata med henne men hon har varit totalt okontaktbar och bara puttats och sparkats. Nu vet vi bättre och händer det igen så ska vi inte försöka prata och lugna henne utan bara sitta med henne och vänta ut anfallet. Nog för att det kommer kännas lika obehagligt då men nu vet man åtminstone vad som står på. Vi har ju också märkt att hon är just sovande. Ögonen är helt svarta av de stora pupillerna och hon reagerar inte på ljus eller ljud! Efter ett tag har hon lugnat ner sig och somnat om som om inget har hänt.

Superenkel lunch

Kokade just ihop en superenkel lunch till mig och min hostiga & snoriga dotter som varit hemma ifrån dagis en vecka nu! (Därför har det blivit få inlägg och tyvärr missade jag båda trädgårdsmässorna. Skit!)

Nu till dagens mat!

Vispa ihop 4 små ägg  med 3 msk vatten och stek en omelett

Fräs samman:
10 champinjoner (skivade)
2/3 liten påse med babyspenat
1 liten, hackad gul lök

Häll över:
1 msk mjöl
1 dl matlagningsgrädde
salt, peppar och blanda till en stuvning och häll sen detta över omeletten

Dekorera med:
10 cocktailtomater i klyftor
och skivor av parmesanost

MUMS!

Det är ett tufft jobb att göra av med så mycket energi!

Ikväll har det varit en såndär hjärtskärande, tung kväll då dottern ilsket, ohämmat och högljutt har gråtit och gråtit. Jag förstår inte varför hon har börjat få sånna utbrott?! Det hela började när mormor och morfar kramade hejdå och vinkade i dörren. De skulle få skjuts av pappa till flygplatsen. Hon blev ledsen och grät lite när vi såg dem alla gå och skulle stängde dörren men det gick ganska fort över och gråten var lågmäld och inte på något vis hysterisk. Vi gick in till sovrummet och busade i mammas och pappas stora säng. Hon älskar att hoppa och studsa, kasta sig mot kuddarna och bli killad på magen. Allt var frid och fröjd. Efter kanske 20 minuter så tröttnade jag och bar ner henne ifrån sängen. Jag förklarade att nu var det pyjamasdags och vi gick till skötbordet. Där trilskas det numera ALLTID när det ska bytas blöja, kläs på eller av eller göras något annat. Jag bytte blöjan under stora protester och ilskna tillrop och kavlade av kläderna och satte snabbt på pyjamasen. Illtjut och stora tårar då dragkedjan drogs upp!

Oj, men kära nån, klämde dragkedjan dig!? Inget svar, bara illtjut och gråt. Jag letar förtvivlat efter röda märken och napp att trösta med men hittar inget av det. Ungen skriker och hackar, får inte luft, gråter stötvis och det börjar bli så där obehagligt, nästan otäckt. Men lilla gumman, vad är det? Har du ont någonstans? Är det magen? Halsen? Munnen? Vansinnig blick, arga slag och sparkar men hon vill inte släppas ner, inte kramas om men inte släppas, inte klappas på  men gärna snora ner mammas bröst och ligga med ansiktet nära! Så sitter vi, länge, länge i fåtöljen och jag tänker; kanske har hon magknip? Varför är hon så jävla arg? Herregud, hoppas hon inte kvävs nu när hon hostar och skriker på det där viset! Men jäkla unge! Vad är det?!! Oron blandas med tålamodsprövande frågor men eftersom hon bara är knappa 15 månader så får jag ju inga vettiga svar direkt och ilskan står fast även om man märker att hon börjar bli duktigt trött. Vad jag än gör så är det fel, så mycket förstår jag. Jag lägger henne på golvet framför mig och tittar på mitt lilla älskade yrväder där hon ligger och vrålar som en galen och flaxar med armar och ben. Jag går ut i köket och blandar välling, tvättar nappen och sköljer den länge under kallt vatten (så som hon vill ha den) och värmer vällingen i micron.

När jag kommer in i vardagsrummet igen ligger hon på samma ställe, hostar, fräser, gråter och skriker fortfarande men kanske något mindre högljutt. Jag känner inte igen henne. En gång förut, EN GÅNG, har detta hänt och då var hon övertrött, hade träffat flera okända människor under dagen, var nu hemma hos farmor och farfar och skulle dessutom sova där. På golvet (inte i sin egen säng) i ett nytt rum med bara nya saker omkring sig. Inte konstigt att det "slår slint" då liksom men nu!? Jag fattar ingenting. Då funkade det dessutom att bli tröstad av mamma. Nu stod mamma lågt i kurs och pappa var ju inte hemma! Hon ville inte ha välling, såklart! Inte ens nappen lockade, utan den flög all världens väg.

Äntligen kommer pappa innanför dörren men hon är så upprörd och skriker så hjärtskärande att hon inget hör. Efter ännu en stund får jag äntligen kontakt med henne och lyckas få fram att nu kom pappa hem! Måttligt intresserad tystnar hon i några sekunder. Pappa bär och gullar, klappar och tröstar men det hjälper föga. De sätter sig i soffan, pappa försöker distrahera med tv:ns olika program och mamma frågar igen; har du ont någonstans? Bara skakningar på huvudet och gråten återkommer. Pappa provar vällingen men den ratas igen. Mamma tar en clementin ur fruktskålen. Vill du ha clementin då? Ungen tystnar, tittar lystet när jag skalar och sätter sig snällt i sin egna lilla fåtölj där hon väntar på att få clementinklyftor i en speciell skål hon har till frukt. Äntligen lite gladare! Och man hör små snyftningar och de långa suckarna som kommer efter ett sådant arbete som det är att rensa hela systemet och få ur sig så mycket gråt. Det är ett tufft jobb att göra av med så mycket energi. Efter frukten vill hon ha välling och efter vällingen vill hon ha sin napp och hon vinkar glatt till pappa som säger gonatt och så går vi in till sängen. Två sekunder på kudden och ungen sover. Söt som socker och tyst som mojnad vind. Gonatt!

Situation Stockholm -mer än bara en tidning!

Jag vill slå ett slag för tidningen Situation Stockholm. Ett slag av många anledningar. Det är ett fantastiskt enkelt sätt att stötta och hjälpa människor som på något vis står lite utanför, lite för sig själva. Det är hemlösa, f.d hemlösa och socialt utsatta människor som säljer Situation Stockholm på gator och torg och de allra flesta av oss kan avvara 40 kr (eller mer) i månaden utan att det lämnar några som helst spår i vår plånbok men för de som säljer tidningen betyder den slanten massor! I och med att du köper tidningen bidrar du också till att denna ideella förening kan stötta och hjälpa "säljarna" med exempelvis juridisk hjälp, motiverande samtal och stöd i kontakter med myndigheter av olika slag. De får en sysselsättning som hjälper dem att få rutin i sin vardag och stärker dem så de kan minska sitt missbruk eller få ork att ta itu med annan problematik. Lite hjälp till självhjälp är inte alls så dumt!

Du får dessutom massor med information och kunskap som du säkert annars helt skulle missa och gå miste om. Det är nyttigt och framför allt intressant att få veta lite mer om Stockholms baksidor och är du inte intresserad av just hemlösa så finns det annat att förkovra sig i. Månadens nummer tar upp allt i från Leif G W Perssson och hans nya tv-show, till hur det är att vara arbetssökande och hamna i fas 3 och så en artikel om förskolorna på Söder som lägger tyngdpunkten på genuspedagogik. Mycket intressant läsning alltsammans!

Låt dig inspireras & vårkänslorna flöda

Jag vill bara tipsa alla läsare om några mässor som snart går av stapeln. Den 3-6 mars är det dags för Skånska Trädgårdar i Malmö att ha sin mässa på Jägersro och den 10-13 mars har Rum & Trädgård sin på Kistamässan i Stockholm. Båda är verkligen värt minst ett besök och jag kommer själv att besöka åtminstone Rum & Trädgård. Har jag tid reser jag ner till Malmö också.

För mer information om respektive mässa, klicka på länkarna nedan:

Rum & Trädgård

Skånska Trädgårdar

Funderingar kring vårt kött

Igår kunde man på Expressens sida läsa att "Antibiotika-kött släpps in i EU" och jag har några tankar/kommentar, trots att jag nog är för lite insatt i ämnet. Vad tusan äter alla syd- och nordamerikaner för kött då?! Går alla amerikanare omkring med multiresistenta bakterier?

Artikeln är så missvisande! Det är ju att EU nu höjer kvoten på importen som är själva grejen, inte att vi släpper in köttet i EU. För det är ju inte så att antibiotikaköttet precis och plötsligt har hamnat innanför EU´s gränser. Det har funnits där hela tiden men nu har vi fått det i större mängd! Herregud, tidningarna tar verkligen varje tillfälle i akt att skrämma upp gemene man. Det som är skrämmande, egentligen, är att inte följande beaktas/tas upp:

För det första är det väl ingen nyhet att vi har antibiotikabehandlat kött i våra butiker? Det har vi väl alltid haft men nu får vi ännu mer av den varan istället för att försöka minska på köttkonsumtionen som hela världen skulle må bättre av. Istället så ökar vi nu på den ännu mer.

Varför i hela fridens namn fraktar vi kött och köttprodukter SAMT djur, över halva jordklotet när vi har kossor i våra egna hagar som är minst lika goda och säkerligen skulle ge både bättre smak och bidra till en bättre miljö för både djuren och oss människor?

Varför fortsätter vi att ge antibiotika till våra djur (och till människor, förövrigt) i förebyggande syfte när vi vet att det kommer bita oss i arslet i framtiden? Vi vill väl ha så friska och välnärda djur och människor som möjligt så att de kan stå emot sjukdomar, även i framtiden?

Varför skrämma upp folk med allt snack om bakterier? Det är ju bara att koka/steka köttet så dör ju bakterierna!? Varför tror ni att vi tvättar våra kläder, händer osv? Det känns som att det tidningar och media i övrigt säger, det sätter folk i sig med hull och hår.

Om någon möjligen skulle vilja läsa artikeln kan ni klicka på länken nedan.

http://www.expressen.se/halsa/1.1692704/antibiotika-kott-slapps-in-i-eu

Tisdagsgott

Idag var det bråttom när det väl närmade sig middagsdags och jag snodde ihop något lätt men ändå väldigt gott, om jag får säga det själv. Det blev inget kött idag men svamp och ost är ju också proteinrikt.

Jag kokade ett paket färsk spenat-tagliatelle och slängde på slutet i ett broccolistånd i små buketter. Jag skar 12 medelstora, färska champinjoner i fyra delar och halverade 6 cocktailtomater som jag sedan fräste i en stekpanna tillsammans med lite olja, salt och peppar. Sen sköljde jag av pastan och broccolin, la det i en stor serveringsskål och klickade över ca 4 msk röd pesto och en halv burk tärnad fetaost i olja. Jag blandade runt alltsammans och så var det klart att avnjutas! Till detta åt vi strimlad rättika som hade fått marinera ca 10 minuter i min citrondressing gjord på rödvinsvinäger, pressad vitlök, rivet citronskal, saften ifrån ½ citron, svartpeppar, lite flytande akaciahonung och olivolja.

Första inlägget- en förklaring

Som ni kanske redan har förstått kommer denna blogg att handla om ungefär fyra saker. Saker som har stor inverkan på mig i dagliga livet eller som helt enkelt betyder mycket för mig.

Mat- krubbet som vi handlar, lagar och, eller äter är väldigt betydelsefullt för både mig och min familj. Vad vi stoppar i våra och barnens magar bör ägnas mycket mer tid och tanke än vad som görs och hinns med i vardagens stress och press.

Glin- både mitt eget och andras. Dottern- min busiga, tjuriga, sprudlande, trotsiga och energiska lilla tjej på ca 1½ år får väl egentligen alldeles för lite mamma-tid och det har jag ständigt dåligt samvete för men hur ska vi egentligen uppfostra, älska och lära våra barn?

Blommor- växtligheten och naturen i alla former och färger ligger mig varmt om hjärtat oavsett om det innebär ogräsrensning på odlingslotten, en skogspromenad och fågelskådning eller en utflykt till sjön med matsäck och fiskespö.

Svin- alla dessa idioter som tar för mycket plats, säger fel saker, tror sig veta allt och som alltid tycker att de har rätt. Ska gaphalsar, makthavare, mobbare och utnyttjare få ta så mycket plats? Svin i ordets alla betydelser utom just i betydelsen gris kommer att avhandlas då och då.