Isande kallt men glimtar av sol...

...och jag ger mig äntligen ut med kameran för jag vill haffa den enorma aktivitet som utspelar sig på baksidan till huset. Blåmes, talgoxe och nötväcka slåss om nötter och fröer och det är ändå bara tidigt i november... hur ska detta sluta? Jag tror det kommer bli en råkall och lång vinter men hoppas innerligt att jag har fel. Vackra är de i alla fall, dessa skygga små pippis.

Nötväcka och även nötskrika brukar också vara återkommande gäster. Nötskrikan är mycket skygg, jag har bara suddiga bilder av min kompis men i vinter ska jag försöka igen att fånga honom på bild.

Säga vad man vill om årstiden men för mig har även hösten och vintern något vackert över sig, speciellt om jag fokuserar på detaljerna. Titta bara på frökapslarna, vattendropparna, isen och mossorna. Alla har de ett nästan magiskt skimmer över sig.

I år missade jag det där glödande färgerna, allt har hunnit bli gråbrunt nu men kan fortfarande fascinera mig, som här med daggen kvar....

Det är nu de ska multa ner och dö, bli till ny livskraftig jord åt nästa års växter. Visst är det fantastiskt ändå, hur vår värld fungerar!?

Hälsar även på mina grannar i skogsbrynet, det är någon hemma men de vill inte komma ut!

Jag skördar ännu för fullt av min timjan och den smakar minst lika bra som i sommar.

Nu ska jag brygga mig en stor kopp kaffe och krypa upp i soffan med en bok, njuta av värmen inomhus och min lediga dag.

I det mörka höstrusket

I det mörka höstrusket kurar vi inomhus och tänder ljus, lagar ångande grytor och värmande soppor, går tipspromenader, umgås med goda vänner och planerar julen så smått. Det har blivit alldeles för lite skogspromenader, höstsolande och svampplockande. För nåt år sen såg korgen ut såhär....

I år fann jag vacker fingersvamp men annars mest oätliga svampar. Några få trattisar, några få kantareller, några fina taggisar och några mycket goda men ack så små tickor.

Det har egentligen inte hänt så värst mycket de senaste månaderna och kameran har inte använts flitigt alls. Det kan jag verkligen ångra när det blir dags för blogginlägg men vad gör man!? Ibland infinner sig inte inspirationen till fotografering.... ibland har man glömt kameran hemma. Det sistnämda är faktiskt det vanligaste, i alla fall för min egen del. Min mobilkamera tar usla inomhusbilder och även bilder när det är lite halvskumt och därför har jag inte så många bra.

Idag blev vi bjudna på vegansinspirerad lunch hos goda vänner som varit på hälsoresa till Mallorca. Vad härligt och nyttigt det verkade. Jag blir jättepeppad att själv dra iväg men då mer på en mat- och vinresa till Italien kanske. Vi får väl se vad plånboken säger om den drömmen.....

I afton har vi ätit en god morot- och linssoppa som jag tänkte dela med mig receptet av här.

 

Jag började med att koka slantad morot, gul lök och vitlök och en palsternacka i vatten och grönsaksfond. Kryddade med salt, vitpeppar, timjan och färsk hackad ingerfära. När det var mjukt körde jag det till en slät soppa med en stavmixer och spädde med lite grädde. Sen hade jag i kokta röda linser, skivad gul paprika och finstrimlad späd purjolök, mer ingefära, lite kanel, gurkmeja och nymalen svartpeppar samt pressade i citron. Till denna soppa serverade vi gott valnötslevainbröd. Fotot som blev vackrast vägrar vända sig åt rätt håll, fast den är sparad så. Så det fick bli en lite mer suddig bild. Soppan var i alla fall väldigt god och härligt solgul!

Vilken sommar!

Ja, inte blev mycket som man tänkt sig denna sommar. Regnet har öst ner på oss mer eller mindre hela sommaren men visst har vi haft guldglimtar också. Några spridda soldagar här och var har vi fått och strålarna har värmt omän inte på långa vägar så mycket som jag är van vid. I år blir jag dessutom utan utlandssemester som jag snabbt vant mig vid, så jag vet inte riktigt hur jag ska klara av hösten och vintern i år. Jag förebygger  med gymkort och ser till att både styrketräna, gruppträna och hålla igång utomhus med att lapa de sista solstrålarna som september bjuder på.

 

Semestern på Gotland blev fin även om den var väldigt blåsig och faktiskt ganska kall. Några soldagar fick vi även där och då passade alla i familjen på att doppa sig i den blå lagunen men vi fick en hel del regn också. Summa sumarum, inge vidare men ok.

 

 

Det blev många keramikbodsbesök och en väldig massa fikande både i stan och på stranden. Vi åkte runt och tittade på vacker natur och det typiskt karga landskap som Gotland så generöst bjuder på.

 

 

Fårö är en favorit hos mig. I år besökte vi dock inte ett ända raukområde. Det bara blev inte så! Men vi såg en del i förbifarten. Tänk vad annorlunda man turistar när man fått barn. Det blev mycket mer fokus på badställen, matställen och barnvänliga lekställen. Inte världslätt att hitta, by the way.

 

 

Vi hittade dock en orm som slingrade omkring på stenhällarna och sedan dök ner i vattnet och försvann in under ett av de stora blocket. Jag är ganska kavat så där men ormar tycker jag inte om, har jag upptäckt. Något instinktivt gör så håren reser sig i nacken på mig. Brrrr!

 

Så kom hösten.... det känns som att den lurat runt hörnet hela sommaren så jag blev inte överraskad. Lönnarna runt huset är svagt gulröda men ändå gröna fortfarande. Barnet är tillbaka på dagis och trivs som fisken i vattnet (vilket känns underbart lättnande) och snart är jag satt på "kurs" för arbetssökande. Med andra ord kommer jag få en relativt deprimerande höst och vinter. MEN jag ska försöka att vara mer av en optimist framöver. Just idag kommer jag dock fortsätta att hänga lite läpp.

 

See ya´all!

Österlen i regn och rusk

Sommar och.... regn!? Vad är nu detta.... vart tog värmen och solen vägen!? Ja inte var den längs med östkusten i alla fall, där har nämligen vi spenderat mycket tid i både kyla, blåst och regn.

Några solglimrande timmar, i alla fall till och från men värmen, den var frånvarande hela tiden. Vi besökte Kiviks marknad och dottern skulle promt åka karusell och äta karamell. Så fick det bli, emellan störtskurarna.

Själv shoppade jag keramikmuggar och träslöjd. Mycket vackert, mycket dyrt. Österlen är till för de rika, känns det som. Vi levde budget med tält ( i 12 graders värme, burrr.) och snabbmat.

Såg på allt som var gratis och hade det helt underbart trots regn och kyla. Vi hälsade på goda vänner, besökte gallerier och utställningar. Och jag drömde mig bort vid både havet och i Örtagården.

Det blev inget badande och solande denna gång så nu står allt hopp till Gotland nästa vecka. Jag tror vi har bättre tur då. Hoppas, hoppas. Så ungen får doppa sig, hon längtar så!

Aaah, Österlen, detta vackra ställe. Vi ses igen... snart!

Sommardofter

Det växer så det knakar både i trädgården, på odlingslotterna och i hemmets vrå, för dotra börjar skjuta i höjden också. Jisses vad tiden går! Vart tar den vägen.....? Kläderna jag nyss köpte hamnar i avlagda-högen så fort att de inte har en chans att bli nötta eller slitna. Håret på den samma har jag fått klippa flera gånger i år redan. Numera har hon en rejäl lejonman. Vackert som ett rågfält!

På mitt fönsterbläck odlar jag en sallad (två för den delen, den andra är en machesallad) som jag tror heter mizuna och den är röd och grön, jättegod på ett litet gräsigt, örtigt sätt. Vi har några blad i varje salladskål. Att äta bara den är nog inte så kul, det är mest för formen på bladen som jag odlar den. Ser ni de flikiga, tandade bladen?Vackert, inte sant! Sen har jag även lite persilja, gräslök och mynta i fönstret. Numera ser det ännu mer ut. Kortet är ett par veckor gammat ifrån min iPone, som inte tar så väldigt bra bilder,I might ad.

Min vackra klematis är i sitt esse nu och för några veckor sedan blommade syrenen men nu är det smultronjasminens tid. Ååhhh, det doftar himmelskt! Speciellt klocka 22.00 när man är ute och kör snigelrundan. Sniglarna älskar min trädgård. Tyvärr! Likaså myrorna och bladlössen.

En annan krabat som verkar stortrivas just nu, som tur var inte i min trädgård men ändå väl värd att visa er, är dessa larver. Vad är de?! Eller tydligare uttryckt. Vad ska de bli?! Någon som vet?

Nu väntar vi bara på den riktiga heta sommaren och den riktigt starka solen, och den underbara varma asfaltsdoften. Ännu så växer inte allt så det knakar, det behövs en rejäl värmeboost tror jag. Lagom till semstern kanske? Vi får hoppas på det, så fler än dottern får hoppa i plurret!

I år hyr vi hus på Gotland, besöker Fårö och raukarna, solar, badar, äter gott lamm och dricker billigt rötjut, njuter av de härliga vindarna, örtträdgårdarna alla dofter och den härliga dialekten.

Fortsättningen

Jag lovade ju en fortsättning när bättre uppladning var möjlig, så här kommer den!

Lite parkvy...

Ett vackert magnoliaträd...

Herr gräsand!

Vackert mönster, inte alls larvigt.

Barndomsminnen...

Det är nåt där!

En blomstrande semester

Vackra ting behöver inte någon närmare beskrivning. Vi har det underskönt på semestern och stortrivs bland blommor och blad, god mat och härliga vänner.

Mjuka taggar

Rosa fluff

Elegant med skäggstubb

En skir vit boll

Ja, så fortsätter det men nu vill blogger absolut inte ladda upp fler bilder i från den lånade, lite mer långsam dator än vad jag är van vid. Så jag får återkomma med fler undersköna bilder vid ett senare, mer cyberanpassat tillfälle.

God afton!

Blommande pyssel

Just nu pysslas det i trädgården men bara lite. Mest njuter jag av lökarna jag satte i höstas och även om de inte är exakt som jag tänkt mig så är de vackra ändå!

Och så sås det fortfarande en del. Idag satte jag de sista bönorna och squashen. Tidigare har det blivit lite olika sallader. I år har jag sått dem i ballkonglådor faktiskt, så att jag får mer plats för potatis och betor m.m. på lotten.

Det blev lådor med ruccola, mizuna och mechee, bland annat.

Å så lite krydderier också som jag redan kapat en hel del av.

Jag satte vackert rosa tulpaner på baksidan. Det kom bara upp tre ynka men de var fina!

Just nu krigar jag mot myrorna och getingarna som envisas med att bo väldigt närgånget i min trädgård. Getingarna bygger bon både i dyn-lådan och på grillen under plastskynket som skyddar den mot regn och myrorna har belamrat min fina kornell!? Urtrist!

Annars är det mest ogräsrens och njutning. Idag slog buskpionen ut sin första knopp och den är så vacker. I år har den ännu fler knoppar. Runt 10 skulle jag tippa.

De andra pionerna är inte långt efter och min rhododendron har precis börjat spricka också.

Du ser den i bakrunden.

Prunkande, praktfullt

Jodå, lite varmare är det nu och solen har faktiskt vågat sig fram en hel del på sistone! Stockholm har satsat extra på vårrabatter i år och slår på stort vad det gäller lökväxter, kunde man läsa i Metro på tunnelbanan häromdagen. Trevligt, trevligt!

På vägen in till stan kan man titta ut genom rutan och beskåda alla tänkbara tulpaner och narcisser just nu och det är ju en fröjd för ögat. På Skansen är kolonilotterna på G men finast just nu var nog den lilla "ängen" av pingstliljor m.m.

Kejsarliljor är ju en annan favorit så här års och snart kommer storfavoriten liljekonvalj. Jag ser redan bladen ner vid skogsbrynet och väntar med spänning på den väldoft som kommer sprida sig.

Den gula varianten är också fin, faktiskt.

Det är en underbar tid just nu, trädens vackra, mjuka gröna färg som försiktigt spricker upp och lyser nästan som i neon är ju bara så häftigt. Allt går i en farlig fart och det känns lite som att tappa andan, när man tänker på hur det var, bara för några veckor sedan.

Efterlysning

Jag efterlyser recept på godis som inte innehåller något socker! (Fruktsocker är okej om det är i fruktform och inte i sockerform.)

Riktiga vänner! Vänner som bryr sig om på riktigt, som är genuint intresserade av mig och engagerade i mig och mitt. Vänner som kommer ihåg att höra av sig, besvarar sms och som ringer tillbaka när de ser att jag har ringt dem. De får också hålla koll på att man fyller år en gång per år och då gratta, ordentligt. Faktiskt så tycker inte jag att det är för mycket begärt!

Mer energi och mindre sjukdom. Jag är så evinnerligt trött på att vara trött, glåmig, tunnhårig och att snora, hosta eller ha värk!

Ett riktigt bra, roligt, utvecklande och välbetalt jobb! Ska det vara så satans omöjligt?!

Sol! Massor med sol och värme. Nu, tack!

Intressanta böcker, gärna deckare, romaner och självbiografier i pocketform och så några riktigt fina "drömma sig bort i-böcker" om inredning och trädgård.

Ett prunkande grönsaksland utan fotspår, snigelspår eller ogräs! (Förra året var ju katastrofalt!)

En underbar, frisk och glad unge! Inte en snorig, trotsig tillika underbar, unge.

En underbar, frisk och glad man! Inte en tystlåten, "gå i sin egna värld-", tråkig man.

Värmande strålar

Äntligen har man fått några dagar med strålande, värmande vårsol! Samtidigt som jag kan känna mig ganska så trött av vårens ankomst, för det är rätt så stressiga tider och förkylningen hägrar här i vårt hus, så ger det energi till själen. Den blir lite pånyttfödd nu och jag vill så himla mycket igen. Det ger en skön förhoppning och en livslust.

Jag älskar ju att leta vårtecken och för bara några veckor sedan var det ganska svältfött men nu, ja NU!

Titta bara på dessa bedårande små blå.....

Och även om jag vet att det för väldigt många innebär mest elände så kan jag inte låta bli att fota detta allergiframkallande smycke, för visst är de vackra!?





 Vi tog en solskenspromenad på ett naturreservat. Bäcken porlar och forsar nu fint.

Det blev till och med ett litet vattenfall!

Och i ett ofokuserat tillstånd står de där i överflöd. Det gula guldet i väggrenen.... och då talar vi inte om höstens guld utan vårens, såklart.

Inte mycket vårtecken ännu

Iskall vind men härligt värmande vårvintersol. Jag längtar så efter våren.

Idag studerades närområdet, letandes vårtecken men vi fann mest gammal höst.

Lavor och mossor på vackra stenar i silande solskugga. Vackert men vackrare ändå

om det hade varit lite mer vår.

Raggmossan med sina gråa toppar gör att det ser ut som dagg eller frost.

Fick idag lära mig att blåslaven är Sveriges vanligaste växt!

Till sist hittade jag ändå säkert vårtecken. En liten krokus som smyger sig upp!

Trädpionens frökapslar från i fjol är också vacker att se på.

Och skatan sitter tålmodigt och väntar på att fotografen ska försvinna så att hon kan flyga över till sitt träd med sin stora gren hon hittat. Den passar säkert perfekt i boet hon bygger på.