Som jag älskar sommaren! Allt växer så det knakar och det är friskt och frodigt i rabatterna. I alla fall än så länge. Och det lär nog dröja innan sommarhettan har svettat och lakat ur växtligheten i år med tanke på hur vansinnigt kyligt vi har det just nu. Det är väl för trist med kylan, inte sant!? Typiskt när man går hemma mammaledig och har massor av tid att spendera utomhus... för vem vill vara ute när det är blåsigt, kallt och mulet? Inte jag. Nää jag kurar i soffan med min tvåmånaders och försöker att inte längta ihjäl mig till sambon har semester. Det är svårt men som tur är så är den snart här... sex härliga veckor har vi tillsammans i år. Det känns vansinnigt lyxigt! Jag ska verkligen försöka att ta till vara på varje dag men det är himla lätt att bara låta dagarna gå och sen sitter man där sista veckan och undrar vart veckorna försvann åt...
Häromdagen besökte jag och den lille en hyfsat lokal, stor och fin plantskola. Jag besökte bara skugg-avdelningen, mest för att inte bli så vansinnigt besviken på alla de plantor jag ändå inte kan plantera men också för att vara rädd om ekonomin. Är det något jag kan spendera slantar på, så är det växter. Det och kläder, samt handväskor är mina svagheter. Jag köpte bland annat vit spetsmössa, en mycket söt liten växt.
Så här fin vill jag att min ska bli. Bilden googlade jag fram så den är helt slumpmässigt utvald.
Mina växter ser inte mycket ut för världen just nu, i nyplanterat skick men vänta ni bara... det inhandlades även daggkåpa, Hosta Cherry berry och Japansk sockblomma. Tror de kommer trivas bra i min trädgård, jag hoppas på det i alla fall. Hosta har jag hunnit skaffa mig ett antal genom åren och det är en växt jag lärt mig att uppskatta mer och mer men jisses vad stora de kan bli och sprider ut sig något alldeles fenomenalt! Tyvärr gillar sniglarna dem lika mycket som jag, så många av bladen är fulla av hål just nu.
Här är min vita spetsmössa....
En ynklig Cherry Berrysom får trängas med fler hostor men som jag hoppas snart kan bli så här vacker...
med lite tur. Och så den lilla daggkåpan... svärfars favoritblomma om jag inte minns fel...
samt den Japanska sockblomman.
Just sockblommor är så skira, sirliga saker att det är ett under att de kan växa överhuvudtaget, tycker jag. De ser ut att gå av så fort man andas på dem men tydligen ska de vara rätt tåliga. Hoppas min klarar alla sniglar bara, för är det något vi har mycket av i rabatterna så är det snäckor och sniglar. Blä, så trist. Vad gör man åt dessa odjur?! Kom gärna med tips till mig.
